Konsten att korrigera utan att egentligen ha rätt
Ett annat klassiskt exempel på detta är den oombedda rättelsen.
Det här är internetanvändarna som hoppar in i en diskussionstråd för att rätta alla ... bara för att själva göra misstag.
Det är lite som att komma sent till en fest och meddela att man tycker att det är hemskt – effekten är garanterad, men inte på ett bra sätt.
Dessa situationer har något märkligt trösterikt över sig.
De påminner oss om att sann intelligens först och främst handlar om att veta hur man lyssnar, tvivlar och skrattar åt sig själv.
Vad dessa exempel lär oss (i verkligheten)
