"Laura, gör lite te åt henne," beordrade Sergio.
Och städa korridoren.
Min mamma slängde sina valerianadroppar.
"Du städar upp."
Han närmade sig, irriterad.
"Ursäkta?"
"Jag är varken din anställd eller din mammas.
Sedan slängde han ur sig frasen som slutade med att något sprack som hade sprickit i månader:
"Eller ska du gå nu och städa min mammas lägenhet så att hon kan komma tillbaka med sinnesro..." eller så ber jag dig om skilsmässa imorgon.
Jag tittade på honom i några sekunder.
Och jag log.
"Okej.
Ge mig nycklarna till din lägenhet.
Sergio log nöjt.
"Så gillar jag det.
Det var på tiden att du förstod.
Jag tog nycklarna och gick ut.
Han trodde att jag äntligen hade böjt mig framåt.
Hon hade ingen aning om vad hon skulle hitta på andra sidan sin mammas dörr.
DEL 2
FORTSÄTTNING PÅ NÄSTA SIDA.➡️
