Jag hoppas att du inte har något emot att höra från mig.
Det har gått 50 år, men jag ville säga att det inte har gått en dag utan att jag har tänkt på dig.
Det var aldrig min avsikt att lämna dig, aldrig, men din far hotade mig. Jag borde inte ha lyssnat, men jag var för ung och för rädd”, stod det i brevet.
Jessica stannade upp och torkade tårarna.
Hon behövde samla styrka för att fortsätta läsa brevet som hon hade hoppats på att få hela sitt liv.
