Jag skulle ta med mamma och pappa till stranden över dagen.
Flyttfirmorna skulle komma medan vi var borta.
När vi kom tillbaka skulle den nya madrassen redan vara på plats.
Mina föräldrar kunde klaga i några dagar.
Då skulle förhoppningsvis deras ryggar tacka mig.
Lördagsmorgonen var vacker.
Jag hade redan skickat grindkoden till flyttfirman.
Vi tre körde ner mot kusten.
Pappa somnade i en fällstol med en tidning över ansiktet.
Mamma och jag promenerade längs vattnet.
Senare stannade vi till vid en liten fiskrestaurang.
Det var en av de där fridfulla familjedagarna som man inte inser är viktiga förrän allt förändras.
Vid ungefär halv ett-tiden ringde min telefon.
Jag kände inte igen numret direkt.
Sedan kom jag ihåg.
Det var flyttfirman.
Jag svarade.
"Sir?"
Hans röst lät konstig.
Inte rädd.
Försiktig.
"Vi stoppade jobbet."
Jag rynkade pannan.
"Vad hände?"
