Vid någon tidpunkt förändras livet. Bara sådär. Och du undrar om det fanns något dolt tillkännagivande du kanske har missat.
Men nej, förändringar kommer egentligen inte med några tillkännagivanden, de bara händer, och det är allt.
Jag vet inte om du har upplevt detta någonstans i livet, men jag vet att jag har det, och många andra också.
Du har din vänkrets och tycker om att göra saker.
Och så, helt plötsligt, gör det dig inte längre lycklig, och du börjar undra om något är fel på dig.
Ärligt talat har du all rätt att tvivla på dig själv, tills du inser att det är dina preferenser som har förändrats.
Och om du undrar varför, kan svaret inte bli enklare än: på grund av livet.
Med åldern börjar du gilla andra saker och en del av de saker du älskade är inte längre så relevanta.
Och det är okej, för vad finns det att inte gilla med att utforska olika horisonter?
